En bloggapost, en bloggapost, det är en post med blogg på

Tja, är man trött en tisdagskväll så blir titlar som titlar sig faller. Ursäkta för det.

Men som den faktiskt lyder: en liten bloggpost får ikväll komma till världen.

Vad har hänt sedan sist?
Som alltid på RCN är svaret på den frågan: massvis. Vi har firat födelsedagar, haft workshops, haft fester (mycket rumfester på sistone faktiskt, vilket är helt otroligt roligt. Massor av folk som tränger in sig i ett av studentrummen, dunkar på med hög musik och så som den magiska atmosfären på RCN tillåter – dansar rumporna av sig), FÅTT VÅRVÄDER, tränat, ätit, gosat, druckit te. Sådär som RCN-livet är. Lite bilder för att hjälpa mig förklara:

2016-03-17-Lauge01
Förra helgen var jag på två-dagars workshop om Non-violent Communication. Det var mycket givande och underhållande. Och åboj, vad vi som gick har lärt oss kommunicera på diplomatiskt vis.

Vi har tagit Yearbook foton (en hel drös, för att vara uppriktig):
12771931_10204772966478977_2681640282890676709_o
Här är för LEAF EAC.

IMG_1984 IMG_2020
Mitt älskade rum SH203. Jag är tacksam upp över öronen och ner till tåspetsarna igen för att ha fått ett så fantastiskt rum. Dessa människor äro de bästa.

Melodifestivalen-2016-720x350
I helgen samlade vi ihop svenskarna (plus två norskar, en vitryss och en kines som också dök upp) för att se finalen av Melodifestivalen. Jag må bo i Norge, men kära någon; en svensk tradition som denna får inte brytas. Därför tog jag detta initiativ, och baske mig att det blev mysigt med popcorn och streaming. Resultatet vill jag inte kommentera. Jag är ju diplomat numera.

received_1701385330137424
Kastade femtio år tillbaka i tiden hade vi hippie-fest. Klädda i lösa, mönstrade, kanakas-kläder, dansade vi till 60-tals musik och var allmänt hippiga. Det var himla skoj.

Om ni vill se något fint, klicka här.

För att sammanfatta: Livet leker. Hoppas det gör det för er också. Varmste kramar,
sign_black

DU är välkommen att ta del av lite RCN-roligheter

Hej hallå i stugan!

Imorgon händer roligheter här på RCN, ser ni. Vi har TEDx UWCRCN. Det har väl inte undgått många där ute vad TEDx är för något, men om så är fallet gjorde jag er besväret att länka till wikipedia för en förklaring.

Hur som helst har det hela organiserats här, vilket i sig är väldigt spännande och exalterande, men vad som gör det hela superbt är att det ska LIVESTREAMAS. Så om ni känner att ni vill se detta fantastiska spektakel direkt i då det sker, är ni så välkomna så. Det blir både enkelt och underhållande.

5 studenter och flertaler gästpratare kommer hålla tal om allt möjligt. För vidare mer ingående information om talare och eventet i sig, tryck på dessa ord precis här.

Så till det praktiska.

När? 09:00 – 17:00 imorgon, lördag 12:e mars.
Var? Det kommer ju i realiteten ske här på campus, men hur roligt är det inte att det kan ske hemma i din soffa, ditt badkar eller medan du stryker din tvätt? Kjempekult!
Hur? Jo, nu till det fina. Det är enkelt som såhär: Klicka bara på DEN HÄR länken och var redo på utsatt tid med popcorn och rensade öron. Svårare än så blir det inte.

TEDx_UWCRCN

Idag skall vi alla tvätta öronen, damma notböckerna, sträcka på benen och göra oss redo inför morgondagen. Det kommer bli grymt!

Kram
sign_black

Ännu lite mer från mitt vardagsliv

Hej hallå!

Glad mars, apropå ingenting. Må det bli en fin månad.

I fredags var jag på nordiskt äventyr med min kära. Vi snö-tältade, dvs. slog upp ett tält på ett fält fyllt med snö. Det hela var väldigt spontant, men faktiskt var det inte så fasligt kallt som man kunnat tro. Blött var det, men så är det här på västlandet så det var inget nytt. Mysigt, avslappnande, mindfulness-aktigt och gott (jovisst, fredagsmyset fick allt följa med) var det också.

Resten av helgen spenderades med vänner, skolböcker, mat och svettiga armhålor av träning. I söndags sprang 20 tappra, uthålliga, själar halvmaraton. Riktigt jäkla bra tider stegade de in, och fantastiskt bra jobbade de allihop. Jag kände inte för det, därför sprang jag inte. Enkelt som sådant. Kanske nästa år. Kanske inte. Ödet får avgöra.

I veckan har jag fått tillbaka flertalet prov, och jag har blivit lättad och gett mig själv en klapp på axeln som reaktion. Jag går förmodligen emot allt vad jag som svensk (dominerad av jantelagen) borde göra, när jag säger att jag är stolt över mig själv. Så till alla PK-poliser – my apologies.

Veckan har också innehållit ett par rejält fullspäckade dagar. Jag hade kunnat kalla dem stressiga, men då låter det genast så negativt och det vore ju synd på så roliga tider.
I tisdags hade jag musik EAC, LEAF möte (miljögrupps-möte), room gathering (tre ord räcker: MUMS, mys, HAHAHAHHAHA) och övning inför Las Americas Show. Jag blev för ett tag sedan tillfrågad att vara med och dansa i showen. ”Givetvis! Det låter kul!” svarade jag utan att ens veta dansstilen jag förväntades framföra. Det kom senare fram att det var Charleston som stod på agendan (exempelvideo). Vi hade audition igår som gick bra. Återstår att se om vi kommer med eller inte.

Screenshot_2016-03-01-19-13-46
Room gathering!

12814419_1091822980882747_2301677890163553753_n
Vackert vinterväder! Creds: Edmund Cluett

International_board
International Board of UWC, vilket är styret över hela UWC (alltså extremt viktiga människor) var på besök och föreläste, småpratade vid måltider och var allmänt trevliga och intressanta.

Igår var det House Photo till årsboken som är i full produktion, nordic life skills (där vi lärde oss grunder i norska), möten och fruktsalladsfirande av vår kära Johanne som fyllde 18.

Veckan fortsätter med plugg och spännande-heter i helgen. Det kan jag återkomma till vid senare tillfälle, för mitt inlägg börjar bli alldeles för långt. Hoppas allt är bra. Kram!

sign_black

Ski Week

Ja, nej. Det här inlägget blir svårt att få i linje med vad verkligheten faktiskt bjöd mig. Jag vet inte hur jag ska beskriva det fantastiska jag varit med om, men jag ska nu ge det ett uppriktigt försök. Detta var min Ski Week:

Fredag (Dag 1):
Vi lämnade campus med samtliga andraåringar och hälften av förstaåringarna bakom, fem minuter efter att lektionerna slutat. I bussar snirklade vi oss över, under och emellan bergen 4 timmar i nordlig riktning. Cirka en halvtimme utanför Stryn nådde vi vår slutdestination – ett skidcenter. Det var tre byggnader, en ”main building” och två (för visso stora) stugor. I de tre husen blev vi fördelade i olika rum med tillfälliga roomies och fantastiska sängar. På kvällen fick vi middag och skidutrustning, vilket följdes av tidig sänggång (åtminstone för min del) för att ladda inför Dag 2.

Lördag (Dag 2):
Upp med tuppen till gröt-frukost för att sedan sno på sig skorna och ge sig ut i snön. Hela förmiddagen spenderade min grupp (som gav sig själv kodnamnet Mighty Foxes) på att lära sig hantera situationen med fötterna fastspända på två instabila platsplankor och du som förväntas stå upprätt trots omständigheterna. För vissa var detta mer problemfritt än för andra, då vi alla hade väldigt olika utgångspunkter i förkunskap och naturlig talang. Jag skulle säga att jag klarade mig väl, men att jag absolut behövde träningen.

På eftermiddagen for vi ut i spåren på en liten tur, vilket var riktigt roligt. Spåren var jättefina och det hela flöt på väldigt bra.

IMG_2400
Jag, Tess och Mean (Kambodja).

IMG_2415
Solen kom fram på allra vackraste sätt lite senare under dagen. De här bilderna är från tidig morgon.

På kvällen tog vi sovsäckar och pannlampor och gav oss iväg till en Gapahuk (ett vindskjul bestående av tre väggar och ett golv av träplankor). Vi gjorde en stor lägereld  och drack varm choklad, åt kakor och sjöng sånger, för att därefter krypa ned i säckarna – uppradade som små sardiner – i närmare 15 minusgrader och sova. Delen om att sova blev för  många ganska relativ, då de flesta frös  eller låg obekvämt. För egen del gick det hela fint.

Söndag (dag 3):
Vi klev ur sovsäckarna och gick tillbaka för ännu lite mer gröt (som jag insett är väldigt gott) innan dagen drog igång. Söndagen var dedikerad lekar, så ut på ett fält begav vi oss, och i strålande sol och med klarblå himmel spenderades hela vår dag med att återuppleva åren på fritids.
IMG_2494 IMG_2506 IMG_2512 IMG_2513 IMG_2557 IMG_2568 IMG_2571
Det kändes betydligt högre än det var, må jag säga. Ramlade gjorde vi allihop, men jäkla roligt hade vi på köpet.

IMG_2663 IMG_2580 IMG_2616
Yehya (Libanon), jag, Mean (Kambodja) och Johanne (Norge).
IMG_2649
Snoga. Snow + Yoga.

IMG_2629
Det var ju trots allt Alla Hjärtans Dag (som tyvärr spenderades iväg ifrån min kära), som vi inte alls firade, men som i en bild fick uppmärksammas. 
IMG_2631
Norskan i sitt natur-habitat.

Sen var det i vanlig ordning varm choklad och middag som fick runda av dagen.

Måndag (dag 4):
Detta var sista dagen på skidor, och även utan tvekan den häftigaste. Konceptet var att åka på lång tur. Så efter att ha haft Breakfast Duty (vilket innebar att laga gröt, brottas med en högteknologisk kaffemaskin och diska tallrikar) for vi ut i kylan. På morgonen snöade det, väldigt ömt och vinteraktigt. Fram till lunch gled vi i spåren, efter lunch tog vi sikte och drog rakt upp för berget. Off-pist i mjuk pudersnö, likt ett litet lemmeltåg, ökade vi antalet m.ö.h. tillsammans stegandes som pingviner. Sedan spenderade vi resten av dagen med att åka upp och ned i backarna. Jag är van vid slalom, men ta mig på orden som om de vore fysiska när jag säger att det är annorlunda med längdskidor på. Ration mellan minuter ståendes och minuter face-plantad djupt ner i snön når nog ungefär 50-50. Det var fantastiskt. Det var länge sedan jag skrattade så mycket under en och samma eftermiddag. Och utsikten. Folket. Åh, vad denna dagen kommer stanna hos mig länge.
ellen på johanne IMG_2680
Mighty Foxes lunch-pausar i snövädret.

IMG_2716
Ärligt talat. kan ni ens föreställa er att vi faktiskt var där som i PÅ RIKTIGT?

IMG_2724
IMG_2694FACE PLANT! Observera avsaknaden av en skida…

På kvällen åkte vi natt-skidåkning i upplysta spår. Månen som sneglade på oss i kombination med sensationen av att susa fram i ny-skapade rännor var helt magiskt. 

Tisdag (Dag 5):
Vi vaknade, åt, städade, åkte.

Ja. Kort och gott hade jag en makalös långhelg. Det var jätteroligt att se utvecklingen hos alla (mig själv inkluderad), från vilket nivå man nu började på, till var man slutade. Vi alla förbättrades verkligen och det hela var långt ifrån vad jag kunnat hoppats på. Tack RCN för möjligheten. Det får alla tummar jag äger pekandes i den rakaste riktning uppåt.
Johanne ska ha creds för alla fina bilder.
Kramsign_black

På tur med fjällräven

Yuhu!

Som jag hintade i slutet på förra inlägget så spenderades föregående helg mestadels utomhus med fredag som undantag.

Då var jag i vårt klätterrum och hade improvisations-workout ihop med kanadensiske Roche. Det var mycket… tja trevligt kanske låter konstigt i svettiga och muskelgråtande sammanhang; men jo, det var riktigt trevligt. 

 

I lördags däremot började mitt helgdags-friluftsliv. Jag, Amanda (Åland), Johanne (Norge) och Tess (Nederländerna) gav oss på morgonkvisten iväg mot Dale. 2.5 timmar senare av pulsade genom mycket djup, relativt blöt och tung, snö, kom vi fram till kaféet vi siktat på. Där åt vi godlunch och pluggade biologi i ett par timmar (IB är IB vare sig det är lunchmys eller inte, men det här blev en fantastisk kompromiss av att göra nytta och att slösa pengar och relaxa). Sedan tog vi buss hem igen. Väl i mitt rum duschade jag, bytte till torra kläder, packade om och gick på Hike nr 2 mot lavon (träkåtan jag berättat om) där jag och Vemund skulle övernatta. Observera ‘skulle’. För när vi satte nyckeln i hänglåset och gjorde en ansats att ta oss in, knäckte nyckeln och sen hade den inte så mycket mer att bidra med. Som tur är finns en enorm klippvägg, vinklad utåt likt ett vindskydd, som vi kunde sova under. Det regnade stor del av dagen/natten, men berget höll oss torra. Vi gjorde upp eld och lagade tomatsoppa och pannkakor med smält choklad. Det var fantastiskt mysigt. Och gott. Smaksensation beskriver min lördag rätt korrekt. Först caféet, sen det där. Mmmmmm. Nomnomnom.

Idag tog vi en liten omväg tillbaka och såg nya vyer. Mycket värt det. Mycket vackert att se i de här trakterna.

 

Bilder från dale-hike:

received_1140421732644395

received_1140421762644392

I veckan har jag haft tre stora prov som samtliga faktiskt känts bra. Matte, kemi och biologi var det. Och nu är de klara. Peuw.

Igår hade vi film-screening i auditorium. Vi såg metropolis; en väldigt gammal, svartvit, fantastiskt dramatisk film. Musik och ljudeffekter spelades live av ett band som kom och visade sina skills vad gäller att spela tillsammans med rullande video. Det var så fascinerande. Helt otroligt bra!

 

12710950_1080212082043837_255475419823415047_o 12698139_1080212078710504_6851148467024245711_o

 

Hoppas ni haft en skön vecka. Om ett par timmar åker jag på ski-week, vilket jag kanske får berätta mer om vid tillfälle. Ha det fint framöver så hörs och ses vi när så blir. Kram!sign_black

PBL

Salam allihopa!

Förra veckan var det PBL igen. Ni minns kanske inte, men förra gången vi hade PBL (Project Based Learning) var jag i en liten stuga en semi-svettig hikes avstånd från campus. Denna gången hade alla förstaåringar gemensamt schema. De första tre dagarna (vilka var onsdag, torsdag och fredag) ägnades åt ”första hjälpen”-utbildning. Vi har ett First Aid team på skolan som stod för utlärning.
Dag 1 och 2 blev vi proppade till bredden med information om hur vi ska hantera olika situationer och scenarior. Det var workshops om olika situationer och respektives behandlingsmetod. Till exempel; hur man ska behandla brännskador, vad man som First Aid-er har för ansvar i en situation där den drabbade har fått hjärtattack eller hur man ska hantera en hejdlös blödning orsakad av – låt säga – ett knivhugg. Det var otroligt lärorikt och intressant och det ville till att man haft öronen på plats, för på fredagen hade vi ”Assessment Day” (bedömnings-dag, direkt översatt). Den bestod av ett skriftligt prov först, som testade teorin kring första hjälpen, följt av ett praktiskt prov i tre delar: a) Applicering av bandage, b) utövning av hjärt-lung-räddning, c) hantering av scenario (som i min grupps fall var en kraschad minibuss med ”berusade” och allvarligt skadade andraåringar liggandes utspridda helt hejkon fejkon. Mitt offer låg medvetslöst under minibussen vilket förstås besvärade allt något, och det bokstavliga hällregnet bidrog med förstaklassig drama-effekt, men vi knatade på med behandling av alla olycksfall och fick mäkta beröm efteråt).
Det hela gick väldigt bra och jag har lärt mig otroligt mycket (jag överdriver inte ens när jag säger…) livsnödvändigt.

12642434_1074120632652982_9189386210481130996_n 12654619_1074120582652987_1202184863569467612_n 12670182_1074120482652997_4853580453974402060_n 12576012_535178266646497_535092675_n
Shaim (Maldiverna), jag och Sina (Norge) som övar hur man bär sina offer. Här har vi ett grepp där man lyfter i personens byxor… Syns inte så bra, men om vi vänt oss om hade ni förstått vad jag menar. Vi hade skitkul tillsammans de här dagarna.

Lördag, söndag och måndag spenderades i kammare och kommitteer klädda i de mest formella kläder och med de ytterst genomtänkta uttalanden. Slutsatsen dragen allaredan? Jovisst, jag pratar förstås om MUN. Det var intressant, slitsamt och faktiskt riktigt roligt. I måndags var det General Assembly vilket är när hela Förenta Staterna kommer samman och debatterar. Min dag börjades dock med att jag väcktes 05:00 för att ”SKYNDA DIG. DU HAR BOKSTAVLIGT TALAT FEM MINUTER PÅ DIG ATT BLI REDO. KLÄ DIG FORT!” och gå på ett ‘krismöte’. Vi var 14 delegater som utgjorde ett tillfälligt krisråd för att diskutera 9/11-attacken, som enligt scenariot skett samma dag. Detta var helt oväntat och man fick lite ta till kunskapen man råkade ha till hands (som man för övrigt saknade då det var mitt i natten och hjärncellerna gått till sömns). Intressant var det i alla fall. Jösses amalia.

12688025_1685339881732257_5026749304036484349_n
Sochum committee. Sociala och humanitära kommittén, alltså. Med dessa delegater spenderade jag mina heta debatter. Fantastiska hela bunten. Kram på er!
CaG83v_XEAAW7Cw
Bento (Portugal), Fredrik (Norge) och Adrian (Malaysia/UK) som under krismötet slöt helt absurda dealer. Det gjorde vi alla. Vi ville gå till frukost och bli klara med förhandlingarna. Det spårade. Så går det. Fling-sug är prioriterat över världs-säkerheten emellanåt. Fråga Donald Trump…

12650819_1684739698458942_9020172271637297245_n
Nikita (Vitryssland) som håller tal i sin kommitté.

Creds till diverse andraåringar för alla bilder. De var våra papparazzis.

Veckan som gått nu har spenderats i skolan. Har haft matteprov som gick som smort, och i allmänhet har det varit IB som IB är. Mycket plugg och massor att göra, men fantastiskt fängslande och roligt. I torsdags var jag hos mina vänner på Mottak också. Älskvärda själar, må jag säga. Vi spelade musik, samtalade, skrattade och drack te. De är otroliga. Får bli ett inlägg bara om dem någon gång, för det finns så många vackra ord att tillägna dessa individer.

Hoppas ni haft det bra också. Helgen bjöd en hel massa hik-ande. Får kanske bli något om det också vid tillfälle. Ha det gott!
Kram
sign_black

Back on Track

Är åter på campus sedan två veckor. Starten har bjudit på mängder med snö (som i skrivande stund regnar bort…), relativt mycket skolarbete, fantastiska kompishäng och en enorm bekräftelse; Jovisst minsann, att söka till UWC är baske mig det rätt-aste beslut jag någonsin fattat. Jag är hemma nu. Nog för att jag var hemma under julen också, men det här är hem. I alla meningar. Emotionellt, fysiskt, spirituellt. Här ska jag vara och att komma tillbaka och känna känslorna jag hade inom mig då, var bara ett enda stort check-tecken på att vad jag förut antagit, visat sig vara sanning djupt inom mig.

I fredags hade vi även bal. Vi var på Dales gymnasieskola ihop med elever därifrån och dansade hela kvällen lång. I början hade lokalborna lite svårt att släppa loss på det så extremt skandinaviska sättet (ni vet, sådär när man står tryckt mot väggen, i skydd bakom sin mobila enhet och stirrar på folk i hopp om att någon har sprit så man kan dricka och sluta vara obekväm i situationen – den så tragiska delen av vår kultur), men med lite RCN-anda avsmittad på sig, verkade de emellertid ha riktigt roligt.

Här kommer en drös med bilder från veckorna som gått:

Vinterlivet på RCN:

Jil, öl och hike 137 Jil, öl och hike 150 Jil, öl och hike 201 received_1127460400607195
Från en spontan-hike till träkåtan ”Lavo”. Vi grillade banan utan folie. Det går numera under kategorin: ”Tips från coachen” då det gick makalöst problemfritt och är mer miljövänligt än folie-skruffs. Creds till Amanda för bilderna (och creds till Vemund för den på mig och Amanda).

Screenshot_2016-01-15-20-13-57
Jag och Tess i extas över SNÖ I MÄNGDER.

Screenshot_2016-01-16-14-11-45
Har introducerats till längsskidåkning vilket jag sysselsatt mig med massor av gånger sedan jag fick lära mig. Riktigt roligt och skolan erbjuder utrustning till vem-som-nu-känner-för-lite-snöglid-och-rosiga-kinder.

20160120_092626

Från balen (antar att jag inte behöver namnge alla, för ansiktena är väl inte dirket nya), creds till Balder Bryn Morsund och Magnea Gná Jóhannsdóttir för fotografi.

12596796_1111476928876523_516371177_o IMG_7222 IMG_7224  IMG_7226 IMG_9116 done IMG_9139 done

Hoppas ni har haft en fin start på året. Det har i alla fall jag. Nu lider det mot februari och snart kommer nästa gott-nytt-år inlägg, vänta ni och se. Fort går det. Men ta vara på nuet, som min så evigt kloke kemi-lärare alltid råder oss, och simma lugnt i den rusande floden.

Kram,
sign_black

Julen kryper sig allt närmre…

God morgon, tomtenissar!
Julen hänger i luften här i Flekke-trakterna (med tanke på ljusslingorna som hänger i träden, så är det ganska bokstavligt talat sant). Veckan bjöd på mycket roligheter;

I tisdags hade jag advisor dinner (advisorn är en lärare som du – och ungefär tio till – blivit tilldelad som mentor, både akademiskt och allmänt) bestående av pizza – nomnom. Det var också en tjej (före detta RCN-elev) från Röda Korset som kom och pratade om vad hon gör där. Väldigt inspirerande!

I onsdags började vi med MUN (Model United Nations) som är en simulation av Förenta Nationerna. Vi blir indelade i olika kommittéer och vi (som delegater) representerar ett land var. Sedan debatterar vi stora världsproblem och försöker nå lösningar. Det hela är extremt seriöst, och kavaj, att tala om sig själv i tredje person och att klappra runt rakryggad i höga klackar är liksom förväntat. Men detta pretensiösa rollspel gav mersmak. Jag ser fram emot framtida sessioner!

12241716_1648832735398264_5750520970797300301_n 12227139_1648832582064946_2819229390019360428_n
Finklädda för MUN blev vi sugna på rum-selfie. Tyvärr saknar vi Pauliii på de här bilderna. 

I torsdags åkte jag till Mottak och fick lära mig lite arabiska, äta fantastiskt bröd och skratta mig alldeles kramp-kindad tillsammans med de underbara flyktingar som bor där.

I fredags hade vi advisor day, som för min grupp innebar hemlagad frukost, svenskt fika med kladdkaka och pluggmys. Efter detta hade vi vinterljus/ välkomnande av julen. Vi drack glögg invid ett bål och sjöng julsånger med ukulele-komp. Fantastiskt glädjande och rogivande.
På kvällen kom en gäst-talare från Collage of the Atlantic och föreläste om klimat, och i samband med detta anordnade LEAF (välgörenhetsgrupp som jag är med i som jobbar med miljö och klimat) ett kafé, så det var jag på under kvällen.

12239155_1033099346755111_5793097179065049157_o 11236565_1033099343421778_740221878170538056_o
Creds till Edmund för bilderna ovan.
20151120_170752
Så otroligt mysigt!

Igår kom första snön. SENSATION. För så många var det första gången, och även fast det var ett mycket sparsamt lager, tog det nybörjarna med storm. Det var en sådär mysigt bitande kall dag, och det hela var fantastiskt vackert. Vi passade på att ta med lite grönska in och fick än lite mer julstämning i oss.

20151119_141346
Lite vackert är det här ändå… 
12247985_1096230400387549_6770666742009857549_o
Heja skogsmullarna.

20151122_085619
Hej mitt vinterland, nu är jag här… 

Idag är pluggdag. Standard-söndag. Men idag är också dagen då jag kan konstatera att jag om 18 dagar far hem. 18?! 18. Helt sjukt. Tiden, alltså… Märkligt ting.
Ha en fin vecka, tomtenissar, så ska jag ha det också. KRAM
sign_black

Den helg som passerade så ogenerat

Nyss var det fredags-tagg, nu är det dags att ladda för ny vecka. Det skedde utan fartregulerande vägbulor.

En vecka sedan novemberlovet tog slut har gått och bara tre och en halv återstår till vinterlov (jullov), sedan har jag slutfört en fjärdedel av min tid här. Hemska tanke. Men ska bli skönt med jullov åtminstone.

Den gångna veckan har spenderats med att öva som hyenor inför European Show och att uppmärksamma sexulitet (det var så kallad Sexuality Week). I torsdags kväll (kvällen innan vi hade vårt sista genrep) blev jag och Tess ombedda att hitta på ett sång-framträdande, så lite smått stressade övade vi oss fram till en två-stämmig cover på Sanna Nielsens ”Undo”, som på själva showen faktiskt gick bra.
Fredagen innefattade som nämnt sista  genrep, men även Ask-a-gay-panel, som var en tillställning där alla som velat fått ställa frågor till GAS (Gender and Sexuality gruppen på skolan) som de sedan hade en panel (med extrem mångfald av olika sexualiteter) att besvara. Panelen bestod av elever som talade ur sitt personliga perspektiv. Riktigt intressant! Av respekt för de modiga studenter med blandade historier som satt i panelen, togs inga bilder.

Igår var det en ganska hektisk dag, för att lägga fram till milt. Hektik behöver inte nödvändigtvis vara negtivt, och det bevisade gårdagen, då det var en fantastiskt givande och rolig dag. Det var den så kallade European Day.
Dagen började med ett möte med ett par av kommittémedlemmarna från svenska kommittén som var på besök på skolan. Vi åt mängdvis med svenskt godis (Marabou, Alhgrens bilar, etc.) och pratade om livet. Därefter skulle vi förbereda en bazaar (som igår innebar att alla europeiska länder hade ett stånd och presenterade sitt land, sin kultur, och vad man nu ville att icke-européer skulle veta om ens hemland), och jag var ledande för det svenska hörnet (där vi bjöd på godis, chokladbollar, fun facts, oöversättliga svenska ord och massvis med svensk musik). Efter bazaaren var det European Dinner vilken bestod av diverse rätter som elever lagat från sin kulturer. Med magen full, sprang vi tillbaka och klädde om för att gå och ta del i European Show, vilket var otroligt kul och lyckat. Därefter var det European Party, alltså en dansfest med europeisk musik (det blev mycket skandinaviskt ravande, men det är baske mig en del av de skandinavier vi är, så med huvudet – och knytnävarna – högt, dansade vi oss igenom hela kvällen med stolthet). Ett rågat kryddmått ”europeisk” blev det alltså (inga små nypor, här inte).

20151115_141051_small
20151114_144252
Danskarnas ståhej. 

20151114_151359
Svenskarnas SVERIGE-hörn. Herregud, jag har aldrig känt mig mer nationalistisk. I folkdräkt omringad av ungefär 8 svenska flaggor, Ahlgrens, Marabou, pepparkakor, stickade mössor och med ABBA i bakgrunden. Alla dagar i veckan (med undantag för European Day) hade jag känt mig något sånär obekväm – liksom lite för mycket åt SD-hållet.

Idag är den stora pluggdagen, då det inte hanns med något åt hållet igår. Men det är lite mysigt att sitta med utsikt över fjorden och läsa biokemi, sade hon som en äkta IB-student.

Snapchat-3136363632946857388
Dagen… 

Jo! Spännande nyheter. Jag har fått tillgång till videon av vår a capella akt från First Year Show. Om ni klickar här kan ni se den också. Hoppas ni tycker om det!

Heads up för en fin vecka framför oss. Ha det! Kram
sign_black

November break såhär långt

Hallå i stugan!

Återvänd hem till Småland är jag i skrivande stund. Med en kopp (hemma-)kaffe i handen sitter jag ännu en gång i fåtöljen jag suttit i så många kvällar förr (men inte på ett ganska bra tag nu). Det hela känns konstigt normalt. Det är som att jag aldrig åkte. Men nu ska jag berätta om mitt lov i lite mer kronologisk ordning.

I fredags gick vi på ledighet. Taggade på att få rejält med sömn och återhämtning var vi. Omkring hälften stannade på campus för en veckas avkoppling och aktiviteter (att stanna är baske mig då inte ett dåligt alternativ!), medan resten lämnade sina hörn tomma. Jag tillhör den senare halvan. Familjen Löwgren kom i svenskregistrerad bil bland alla norska, och hämtade upp mig från campus. Vi åkte till en liten autentisk, norsk, fjäll-lik och koselig (svenska = mysig) stuga, ungefär 1 mil ifrån skolan. Där stannade vi över helgen och åt mat som fick mina smaklökar att joddla. Det blev mycket vilande , då jag var sjuk veckan före lovet, men även en del promenader i de otroliga omgivningar jag bor i. Vi besökte campus, så att min familj fick träffa min roomies, osv.

20151102_191709_small
Min fina familj. Tack för att ni kom med en så stor laddning av MYS.

20151102_191736_small
Men IB-student är jag fortfarande, och lite uppsats var tvungen att skrivas. Fast med en kopp kaffe, levande ljus, en varm kamin precis intill och en familj som gav positiva pushar, kändes det helt överkomligt.

Igår (tisdag) begav vi oss mot hemstaden. Efter 15h i bil, steg jag in i mitt hus. Mitt hem. Men det är här det hela är så märkligt. Jag lämnade mitt hem (RCN) för att åka hem (till Småland). Jag är lite splittrad och ganska välsignad. Det är inte alla som kan säga att de har två helt fantastiska hem. Det känns skönt att komma hit, trots att jag saknar RCN.

Idag har jag träffat mina småländska kompisar. Det var precis som om jag aldrig åkt. Vi hade det jättebra! Ikväll lagade jag och syster Sara mysmiddag, och ska snart se på film och äta popcorn. Jovisst, att komma till huset har då sina fördelar.

20151104_181835_Small
Systermiddagen vi framställde. Gode mathimmel. 

Att sova ensam i ett helt tyst och mörkt rum kändes väldigt underligt, och att vakna och ha ett helt hus för sig själv var rent av bisarrt. Var är alla? Det kändes overkligt.

På fredag far jag till Norge igen, för att möta upp Vemund i Oslo. Det ser jag fram emot! Det här lovet har hittils (och jag är ganska säker på att det kommer fortsätta i samma spår) varit underbart. Tack allihop! Ni är fantastiska! Kram
sign_black