Med huvudet först rätt in i exams

Hej hallå!

RCN är regnbågar och skönhet. Det är skratt och eufori. Det är kulturdelning och lärdom. Det är något jag aldrig ångrat. Det är helt underbart. Men ibland är det inte det.
Förra veckan är mitt första, enda och goda exempel.

Det var massa faktorer som gjorde att den veckan helt enkelt inte gick friktionsfritt.
– Det var extremt mycket aktiviteter utanför skolan som jag som activity rep är ansvarig för. Exempelvis så arrangerade jag ihop med Katrine (Danmark) och Amanda (Åland) ett yoga-event. Vi hade även fjord-og-fjell-competition vilket är en tävling mellan husen där man springer runt på campus och gör en massa olika aktiviteter för att samla poäng. Jag höll i en av stationerna där. Vi förberedde också inför Leanard Cohen konserten som jag spelade i helgen. Utöver detta var det i tillägg i vanlig ordning EACs och house event.
– Det hettade till i det akademiska och jag hade många inlämningar och prov, vilket i kombination med att inte ha tid att plugga blev ett stort stressmoment.
– Jag var sjuk. Det talar för sig själv.
– Jag kunde inte sova. Sömnbrist gör mig emotionellt instabil, varför varje litet hinder kändes som en käftsmäll.

Ni förstår. Veckan var tung.

Men helgen räddade. Jag tog två långa sovmorgnar med min älskade, var på May Day Hike (vilket är en hike upp på Jaerstadheia med alla förstaåringar), spelade en väldigt lyckad konsert (arrangerad av musik-gruppen jag förut var med i) och hann ta igen plugget. Som honung i teet blev jag även frisk. Nu står jag åter på fötter med skelett inuti och känner mig stadig.

13076512_1140238309374547_8761552722116510815_n
Alla tappra vandrare. Vissa var på hike för första gången, men det hindrade inte någon. Vi tog oss till toppen i gott mod.

20160501_130217
Mitt älskade SWEDEN HOUSE!

20160501_141727
Sällan har jag känt mig så svensk. Iklädd fjällräven och 8848 stod jag uppe på en bergstopp med blont hår fladdrande tillsammans med den svenska flaggan. Jajamen.


20160501_134011
Jag var teamleader för ett av lagen. Här har ni oss. Vi var råa rakt igenom.

Veckan som gick var inte kul. Det var kämpigt. Jag längtade hem, saknade en moders famn, ville bara gömma mig undan och vila. Men jag värdesätter den enormt. Den fick mig att inse hur lycklig jag är som aldrig känt såhär innan, att jag inte är odödlig (att jag också måste sätta gränser för att överleva i det långa loppet) och att jag är omringad av helt fantastiska vänner som ställer upp även för en purken, ledsen, grå sjukling.

Imorgon skriver jag min första tenta. Det är en litteraturanalys i svenska. Det kommer nog gå bra. I övrigt pluggar jag mest på egen hand den här veckan, inför resten av tentorna som knackar på min dörr. Men ännu får de hålla i hästarna. Lite mer tid har jag allt på mig.
Jag är inte nervös. Jag tror jag har grejerna under kontroll.

Vad ni än tampas med dessa dagar, hoppas jag att ni känner att ni har kontroll ni också. Puss och kram!
sign_black

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>